Sakta sommar

 Sommaren är här och jag är så tacksam och glad för den. Ännu en sommar att fylla med minnen tillsammans med de jag älskar. Det tog några veckor att varva ner, som brukligt. Jag stickade maniskt och lyssnade på ljudböcker de första veckorna. Två veckor på Gotland fick mig att komma till ro och komma till "vilken dag är det idag"-läget. 

/M

Blåser liv

Lite klyschigt kan man säga att livet kommit emellan i sisådär 3 år. Eller så kom jag av mig bara. Sanningen ligger nånstans mellan dessa. Det fruktansvärda, fantastiska, outgrundliga, ljuvliga livet har blandat, gett och tagit liv och leverne i diverse riktningar under åren som varit. Nu är det dags att fortsätta. Sätta fötterna på stigen och treva sig fram i bloggandet igen. För att bromsa det snabba, dokumentera, skriva. För mig och kanske för dig.

//M

Den är såå bra!

För några år sedan gick jag en stickutbildning på Västerbergs folkhögskola. Vid första träffen ägnade vi en hel dag åt olika uppläggningar och avmaskningar. Jag tror det blev 14 eller 16 stycken olika varianter. När jag kom till kursen använde jag mig alltid av stickad uppläggning (en sån med halvslag ni vet) för att det var enkelt.

När jag lämnade första kursdagen började jag använda mig av skoluppläggning som är den vanligaste uppläggningen. Mycket av det vi gjorde under dagen tänkte jag att jag aldrig kommer använda och särskilt en uppläggning var så krånglig att jag gärna hade slängt både stickor och garn genom fönstret där och då.

Några år av stickning senare och en bit in i textillärarutbildningen så formligen älskar jag det faktum att det finns olika uppläggningar att välja bland och min absoluta favorit just nu är den jag tyckte var sååå krånglig första dagen på stickutbildningen..... twisted german cast on......

Det blir stretchigt och är perfekt till sockor och vantar men jag har använt den till annat också. Faktum är att jag använder den just nu när jag lägger upp till en Riddari.

Garnteknik

Som ni kanske vet så pluggar jag textilslöjd för att om ca 1,5 år kunna titulera mig slöjdlärare. Både innan och efter jag sökt och kommit in på utbildningen googlade jag (jajjemän...här googlas allt) efter bloggar skrivna av slöjdlärarare, studenter som läser slöjd eller rätt och slätt lärare som bloggar. Jag tycker det är givande att läsa om andras erfarenheter av utbildningen och yrket i sig för att tillsammans med den information som ges ut av skolan bilda mig en egen uppfattning om vad jag ger mig in i, vad det innebär och hur man kan tolka uppgifter mm.

Hur gick resultatet av min googling? Nja, så där.....

Jag hittade inte direkt någon slöjdlärare så jag tänkte att jag startar en egen blogg för att dokumentera det vi gör på utbildningen och som handlar om min stickning. Det har gått så där kan man säga. Uppdateringarna har inte varit så frekventa som jag tänkte mig från början. Hur som helst. Här kommer ett första försök att visa en del av det jag gjort under hösten.

Första momentet handlade om garnteknik och vi fick massor av uppgifter relaterade till det. Ett stort arbete varje gång är att läsa in uppgifterna för att kunna tillverka något som förhoppningsvis funkar till flera uppgifter för att slippa göra så många produkter. 

Om vi börjar från vänster i bild så ser ni en virkad korg tillverkad av plastpåsar. Uppgiften var att sticka eller virka något i ett "icke-garn". När jag ändå höll på såg jag till att uppfylla kravet på en rund platta (botten), virka glest mönster (kanten högst upp) och stolpar. 

Vi skulle även ha ett användningsområde för produkten och här ser ni vad jag använder den till. Den perfekta topskorgen på toa. 

Att virka i plast var ingen hejdundrande upplevelse och innan jag landade i den här lilla korgen började jag på ett mycket större projekt då jag tänkte mig en glest virkad väska a la´80-tal. Jag höll på ganska länge med den innan jag gav upp. Så rätt snabbt lärde jag mig att nyckeln till att hinna med alla uppgifter är att inte fastna i stora projekt. 

Övriga projekt får bli egna inlägg för nu ska den här förkylda kvinnan tillbaka till sängen. Vill ni läsa fler bloggar om vår utbildning ska ni kika in hos mina klasskompisar Elaknit och Malin

Stickåret 2015 och lite till

2015 är till ända och jag tänkte sammanfatta mina stickade projekt och säga någonting om året i stort. Vi börjar med några meningar om året i stort. Jag har tänkt en del på det inför det här inlägget och kom fram till att 2015 blandade och gav. Det har varit svåra nederlag, sjukdom och elände varvat med framgång, flyt, tur och glada stunder. Även om nederlag sitter som en tagg längst bak i huvudet så ser jag 2015 som ett hyffsat år med hopp om ett bättre 2016.

Nu till det stickade eftersom den här bloggen liksom är menad för stickning och annan slöjd.

Jag har stickat mer än någonsin och det var ett koftans år, minst sagt. Det blev inte mindre än NIO koftor och tröjor till mig själv!!! Likt professionella bloggerskor har jag fotograferat mina alster här nedan. Skillnaden är bara att jag inte är det minsta proffsig och saknar både förmågan att arrangera mina plagg och få ett skarpt foto. Hur som helst, här är dem .......

Överst i högen ligger äldsta dotterns kofta som jag bloggat om tidigare. Mönstret heter Pula och jag har stickat i Peruvian Highland Wool. Om vi sedan börjar överst i vänstra högen så ser ni Aria Cardi stickad i lingarnet Kalinka. Mitt första linprojekt och jag är på det hela nöjd med den men jag är ändå i valet och kvalet om jag ska repa upp och göra om den eller sticka något annat. 

Nästa kofta är en tröja, Friday again av Ankestrick stickad i Sandnes alpacka. Ankestrick har ganska enkla plagg eller hur jag ska uttrycka det. Stilrena, kanske låter bättre? Innan jag började sticka Friday tänkte jag att plaggen ser fina ut men måste vara tråkiga att sticka. Jag blev mycket positivt överraskad! Här är det någon som har tänkt och det finns många tekniker och tricks i hennes mönster. Modellen är perfekt på min kropp och den är fantastiskt fin. 

Sen kommer vi till Slanted sleeven, eller "finska flaggan" som jag kallar den. Jag använder den hela tiden och jag förstår varför några utnämnt den till den perfekta koftan. Anledningen är antagligen att den funkar lika bra stängd som öppen. Det fanns en KAL på facebook för slanted sleeven och jag körde igång min samtidigt som KALen startade och det är jag tacksam för. De första stegen i mönstret var nämligen inte lätta att ta sig igenom. Jag gick så långt att jag ritade en skiss och skrev upp för att lista ut hur det var uppbyggt. Plus att jag hade massor av hjälp från de som redan klarat sig förbi den delen av mönstret i facebookgruppen. Men när man väl kommit förbi den första delen så var det inga problem alls. Smart konstruktion och jag vill påstå att detta är de finaste knapphål jag gjort någonsin. Garnet är det helt fantastiska Visjögarnet från Östergötlands ullspinneri och jag planerar för många fler projekt i det. 

Dessine-Moi un Mouton är nästa tröja i högen och det var min första kontakt med Rililies mönster. En trevlig bekantskap. Den här tjejen har också massor av detaljer i sina mönster och har verkligen tänkt till. En ren fröjd att sticka även om det är mycket att hålla rätt på. Garnet är ekologisk färgväxande bomull Pakucho i olika färger. Inte det perfekta garnet för det här mönstret. Det blev disktrasefeeling med bruten mosstickning, tyvärr. Trots det är jag nöjd och tröjan passar bra på sommaren med lite solbränna till.

Längst ner har vi Siri stickad i Magasin Duetts supersoft. Jag känner ett stort behov av fler projekt i Supersoft och hållet dubbelt flyger det fram på stickorna. Siri läste ni om i ett tidigare inlägg.

De återstående fyra projekten till höger är uppifrån och ner Indian Summer i Växbo Lins eget lingarn, Mitt galna tröjprojekt på stickor 2,5 mm. Tyvärr väldigt stor i halsringningen så den ska få sig en omgång med virknålen. Ska tilläggas att den redan fått två varv virkat och ändå är stor. Min kropp är inte skapt för båtringat helt enkelt. 

Så kommer vi till Ramona cardigan stickad i ett superwashbehandlat ullgarn jag köpte på rea. Jag gjorde något som nästan gjorde ont.... frångick mina principer för att det var på rea. Det skulle jag inte gjort med facit i hand så den kommer repas upp och stickas i ett annat garn. 

(måste lägga in en till bild för nu blev det så mycket text)

Min jacka Sky i Filtmakeriets förgarn. Påbörjade den redan 2014 men sen blev den liggande och jag tog itu med den igen 2015. Heeelt underbar! Jag kommer sticka mer i förgarn och jag kommer sticka fler isländska mönster. Jag kommer däremot inte sticka saker man ska sy ihop. Det är inte roligt någonstans! Trots att den här stickningen flög fram på stickorna så kändes det som en evighet just pga monteringen. 

Längst ner har vi mysigaste koftan ever..... Blue Sand Cardigan. Hade någon sagt till mig för ett år sedan att jag skulle sticka en långkofta till mig själv hade jag skrattat ihjäl mig. Nu är den klar och jag är så nöjd med den. Rolig stickning hela vägen och jag rekommenderar den till alla. 

På sista bilden ser ni dotter nummer två med sin Loki som jag också stickat 2015. Även den i Peruvian Highland wool. 

Alla koftor/tröjor som inte fått egna inlägg ska få det inom en snar framtid men jag ville ändå skriva en sammanfattning så här i början av året. Förutom alla dessa koftor har det blivit några par strumpor, vantar och så skolprojekten så klart.

Nu ska jag ta itu med kvällens matlagning istället för att sitta här.
Over & out.
//Maria

Hemlig stickning och skolarbete

Jag stickar på en hemlighet att ge bort i julklapp till en ny person i släkten. Åååh, en baby tänker alla nu. Nääää... men jag hoppas att jag får sticka till en liten om nåt år eller så :) Nu är det present till vuxen vi talar om. Jag stickar aldrig till några andra än precis närmsta familjemedlemmarna (bara mina egna barn om jag ska vara ärlig) så det här är en stor händelse. En färdig och en kvar så får ni gissa resten själva.

Annars flämtar jag mest omkring och försöker hinna med allt skolarbete före jul. Hittills 22,5 hp klara den här terminen. Bara 30 hp kvar att klara av innan terminens slut i mitten av januari. Skrev hon fel? kanske någon hann tänka nu. Tyvärr så gjorde jag inte det. Men det löser sig, på nåt vis. 

Just idag sitter jag och skriver på en artikelpresentation till kursen Samtal i teori och praktik. Artikeln heter nåt så fantastiskt som Interaktionell dialektologi och handlar om förekomsten av förhöjda tontoppar i traditionell stockholmska.

Back to work

//M

En orange Siri

Här är hon, min Siri! (och den osminkade sanningen, myself). 

Siri och jag hade ett komplicerat förhållande till en början. Redan sommaren 2014 startade jag projektet första gången. Vi kom inte överens och jag repade upp kanske 3 gånger. Sedan gick hon samma väg som andra stickprojekt jag inte kommer sams med...... UFO-högen. Där fick hon ligga till sig lite drygt 1 år för att tas fram i juni i år. Å tänka sig! Sen dess är vi bästa vänner!

Koftan stickas uppifrån och ner, fram och tillbaka och sedan stickas knappkanter och halskant på. Jag valde att lägga in några förkortade varv på halsringningen baktill för bättre passform. Min kropp är inte gjord för plagg som är lika både fram och bak har jag kommit fram till. 

Garn: Magasin duett Supersoft i färgen Clementine (orange som morot). Hållet dubbelt. Jag gillar verkligen att sticka i supersoft och dubbel supersoft bara rasslar fram på stickorna i enorm fart. Mer supersoft till mänskligheten. 

Stickor: 4 mm

Mönster: Siri av Linnea Öhman. Ett mönster jag garanterat kommer sticka igen. Skulle lätt kunna ha Siri i några färger till. 

Knappar: Från farmors knappburk :)

Sista bilden får bli halshuggen så ni slipper se mitt bleka fejs. Det var en tuff sommar 2015 med sjukdom å elände. Nu har jag piggat på mig och sommarens blekhet har bytts mot ett normalt novemberblekt fejs :) 

//Maria